Det finns ett liv efter Barcelona också, tror jag

Idag har varit en ganska ångestfylld dag, var på flygplatsen för att skicka hem Nathalie och jag fick stora skälvan. Inte för att hon åkte hem utan för att om prick en vecka är det jag som står där med packade (finns det något roligare förresten än att packa inför en hemresa?) väskor och skall flyga hem till Sverige via Köp-En-Hamn.

Herr Björn gav mig dock ett besked som gör hemkomsten lättare. Jag skall med till Öland och gänget är väldigt likt det som förstörde många ungdomars natt i Lysekil ifjol.

Jag har faktiskt lite hemlängtan eftersom manfallet av vänner fortsätter här i Barcelona. Men jag skall självklart ner på semester här i höst när klimatskilladerna mellan Skåne och Katalonien blir stora igen i höst.


We are from Barcelona.

Jag har...

Istället för "Jag har aldrig" så leker vi "Jag har". Alla som läser är med i leken.

Jag börjar:

Jag har:

* bokat flygbiljett och kommer hem till Sverige den 20:e juni.
* rakat av mig mitt hår. Kontrast mot mitt tidigare ständigt långa hår.
* tagit beslutet att säga upp mig från jobbet på måndag. Två och en halv veckas semester avslutar denna Barcelonavistelen.
* flyttat in en lägenhet tillhörandes min kompis Viktor. Ligger så centralt man komma i Barcelona. Bor inte längre tillsammans med fyra tjejer vilket jag nog ändå kan tycka är ganska skönt.
* sett den svängigaste och sjukaste matchen på länge. Poulsen och Pilsnerdansken kan gå från Parken med huvudet högt.
* äntligen lärt mig vikten av att sova tillräckligt men tyvärr ännu inte lärt mig att tillämpa det.